Angela Malone flyttar hem igen. Vid 38 års ålder. Hennes äktenskap höll inte, då Angie inte fick några barn, förrän Sophia föddes. Men med ett svagt hjärta varade glädjen inte länge.
Så hon flyttade. Hem, för att slicka sina sår. Men restaurangen som hennes föräldrar ägt och drivit sedan urminnes tider går dåligt, och Angela tänker hjälpa sin mamma. Pappa Malone är dessvärre död, och alla saknar honom, trots att det gått ett år sen han dog.
Men det blir inte lätt att hjälpa till, då ingen tror att Angela kan något om restaurangbranschen, och med en mamma envis som synden blir det snäppet svårare.
Men Angela ger inte upp, hon får en ny idé när hon går till stadens hjälporganisation för fattiga, och får där se en ung tjej som behöver en jacka.
Sakta med säkert får Angela restaurangen på nya fötter, samtidigt som hon försöker hjälpa den unga tjejen hon såg på hjälporganisationen.
Kanske lyckan kan komma tillbaka.
En bok med mycket känsla, och många tankar. Man vill så gärna att allt ska gå bra för Angela, när det varit som det varit tidigare i livet.
En bok som inger hopp, även när det varit rätt mörkt.
3,5 av 5 pluppar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar